Den synnerligen omotiverade historien om Robban del 3

Robban hade som sagt blivit väldigt skjuten av den Fantastiskt Fina Och Jätte-Revolutionära
Och Otroligt Kommunistiska Armén, och detta hade den sorgliga följd att han dog lite granna. Men av anledningar som aldrig kommer att bli helt klara för oss så återuppstod Robban exakt 72 sekunder efter det att hans skalle skjutits i jättemånga små bitar. Att Robban återuppstod i sig är kanske inte något jätteovanligt, men det faktum att han gjorde det i centrala Motala är definitivt något nytt. Så när Robban helt oväntat återuppstod där mitt på gatan fick det de följder som sådant brukar få, och snart var Robban föremål för jättemycket ödmjuk dyrkan i en fantastiskt from ny religion som döptes till Robbanistendomslam.
Robban fann snart att han redan hade ett par mycket dugliga överstepräster som kallade sig Franz-Peter den megahelige och Jörgen den jätteschysta. De var för all del reko tyckte Robban, och lyssnade uppmärksamt på allt de sade, och lydde det mesta av deras förslag, de verkade ju veta mer om det här med att sköta en religion än vad han gjorde. Han var dock lite tveksam när Franz-Peter bestämde sig för att man borde åka ut och frälsa alla hedningar, det lät visserligen väldigt fint tyckte Robban, men han undrade ändå om det verkligen var nödvändigt att använda sig av hagelgevär när man skulle frälsa folk. Men på det hela taget så trivdes Robban rätt bra med att ha en egen religion – bättre räkmackor hade han inte smakat i hela sitt liv.
Men så en dag blev han trött på det och bestämde sig för att gå en sväng. Efter ett tag (lägg här märke till att författaren inte specificerar hur lång denna tidsrymd var) så hamnade han i Malaysia, och där träffade han en mycket trevlig man som han inte brydde sig om vad han hette. Det kan ha varit Lobrits. Men också inte. I vilket fall så arsenikförgiftade mannen som eventuellt hette Lobrits - Robban, och Robban var tämligen säker på att han dog.©